Sandali sa Kaliwan na Liwan
Sining ng Portrait
Hindi siya model… pero nandito ang buhay! 🌅
Nagpapakita siya ng kahinahunan sa tubig—hindi para sa likes o comments… kundi para ma-remember ang pagtitiis ng hangin.
Ang camera niya? Di kamera… isang hininga na nagsulat ng kalungkutan.
Isang fell petal sa rice paper? Oo… at doon sa may-aman na pagkakasalita.
Kaya nga ba? Hindi ka nangangailangan mag-smile… kundi magpaalam.
Sino’ng nagdala ng liwan? Siya… at siyempre ikaw din.
Comment section: Bakit mo’ng di pa nakikita ang sarili mong pagkakasalita?
#SilentPhotographer #KyotoWhisper #NoTearsJustStillness
Elle n’a pas pris de photos… elle a capturé le silence.
À Paris, on vend les selfies à 1000€… mais ici ? Une femme en soie pleure parce qu’elle respire trop.
Dans ce bain japonais, même l’eau ne veut pas être vue.
La lumière du matin est plus douce qu’un selfie Instagram.
Vous咋看 ? On dirait que le photographe est un fantôme qui chuchote des rêves en soie… et moi ? J’ai payé pour ça.
¿Bañado sin lágrimas? ¡Claro! Ella no buscaba likes… buscaba la respiración.
La cámara no disparó: suspiró. Y sí, la sombra de seda antigua tiene más alma que un filtro de Instagram.
En Kyoto nadie pide sonrisas… pero sí pide silencio.
¿Y tú qué haces? ¿Publicas tu baño en el templo o solo lo piensas en silencio? ¡Comentario abierto! 😉









